Utkast: April 28, 2011
Idag har vi spenderat förmiddagen på stan. Gata upp och gata ner för att pricka av den mentala listan. Nu är valborgsoutfiten fixad (mer om detta framöver), sminkhyllan påfylld och minis garerob likaså. Vi fixade hämtlunch på vägen hem, satt i solen en stund och nu sover den minsta av oss. En helt vanlig och jäkligt fin förmiddag under de föräldralediga dagarna.
Vi fortsätter i detta tempot idag.
Hemmamys, en kaffekopp, en stund i solen och spontana härligheter.
Give me a break
Jag älskar att tiden går fort. Helt plötsligt är mini en egen personlighet med en egen vilja tillräckligt stark för att styra hela det här residenset. Jag älskar även vårat val att ha fingertoppskänsla kring hennes behov och inte lägga så stor vikt på bäst-före-datum.
Jag måste med detta erkänna att mammabloggar tröttar ut mig och det är på tiden att jag rensar listan på bloglovin. Därefter ska jag bädda ner mig och vara nöjd över dagens prestationer. Vi fick mycket uträttat i skolan idag (trots att det sker med visst motstånd). Imorgon börjar min helg med många kom-ihåg att uträtta.
Happyface
Idag har vi tagit en fika med fina vänner som nu outat sin graviditet. Det är lite extra kul när vänner skaffar barn. Man spelar liksom på samma planhalva. (Yes, jag har blivit en sån förälder som tittar på En unge i minuten och tycker att gravidmagar är fina. Men som håller käft när det gäller goda råd). Därefter har jag varit mycket korrekt och ägnat dagen åt långpromenad och vårstädning i både min och minis garderober. Nu plockar vi fram klänningar och tunnare koftor.
Och imorgon rullar jag mot Göteborg och skolan igen.
Slöa dagar skyndar aldrig på
Här ligger jag, raklång på golvet, och ber en tyst bön att mini idag ska lära sig sova en längre eftermiddagsnap. (Medan den raden författades hann jag vara uppe och skaka spjälsängen två gånger.) Jag är slö, behöver stillsamt dricka en kaffe och kika igenom lite powerpointar från skolan.
Vi har haft en fin förmiddag. En promenad, solskensfika med brudarna och planering av valborgsfesten som kommer att gå i temat 1920-tal - mer om det framöver. Solen står högt på himlen idag och det hade varit perfekt med ett litet familjeäventyr på eftermiddagen. Därför var det med stigande irritation som jag blev gräsänka idag och jag ser med glädje fram emot att använda det emot honom framöver. (Fast när den dagen är kommen lär jag inse att jag bara var trött och outvilad när jag taggade till. Kanske.)
Undra vad mamma gör idag?
Utkast: April 24, 2011
Jag satt ute i solen under förmiddagen för att hämta borttappad koll på den här kursen som rullar i bakgrunden. Mycket känns som repetition och sunt förnuft så jag fortsätter glida en stund till. Medan jag njöt av sol och bläddrade passivt var resten av familjen var ute på promenad. Och under eftermiddagen fick vi besök av minis mormor och moster. En lugn dag i ett bekant kvarter bland kända ansikten, alltså. Skönt.
Vi varvar med dagar som dessa för att låta mini smälta alla intryck i sin takt.
Hon är tuff, men ibland är livet alldeles för stort.
Påskafton och strålande sol
Idag har vi suttit med tygskor och chinos i solen hela dagen.
...och avverkat en mysigt påskfika vid vattnet. Mini har varit pipig och trött sen vi kom hem - en (inte helt ovanlig) biverkning av för mycket vårluft och många olika ansikten. Nu powernapar hon på mig medan jag dricker te och läser bloggar. Jag önskar jag hade tid nog att driva en väluppdaterad blogg istället för detta hit-och-ditande. Det finns ju egentligen så otroligt mycket att berätta.
Jag har bestämt mig för att börja sätta upp några enkla mål inför varje vecka - för att undvika att tiden bara rinner iväg utan att få någonting gjort. Det är egentligen inget fel i att låta den göra det. Men jag tycker om att hinna med saker även om man ofta får planera om här hemma. Så, kommande vecka ska jag 1) läsa in mig på kursen 2) baka upp fikaförrådet 3) bestämma mig angående ett inredningsprojekt.
Lite som solen i ögonen
Här lagas det god mat som under en traditionell fredagkväll och jag har hoppat i mysdressen. Mini tar en powernap bredvid mig i soffan efter att ha agerat smakråd när jag pysslat och städat runt lite hemma. Det blir nog en tidig kväll efter en dag i solen och en morgondag vid vattnet. Glad påsk, gott folk.
Heurika
...något som jag var tvungen att påminna mig om efter att ha varit med om The moment under eftermiddagen. Det har hänt att jag funderat över tillfället. Undrat och funderat över när, var och hur. Men föreställningen har aldrig sett ut så här. Kanske var det därför jag kände marken skakas om litegrann. Jag anade en orubblig känsla av glädje, ångest och förvåning. Som ingredienser i en kryddstark och svårsmält soppa. Men kanske att sagan nu fått det slut den skulle ha.
Utkast: April 19, 2011
Happy face och solsken. Jag lever det perfekta livet och glädjs över dem som har vilja och glädje nog att leva det med mig. Jag har så mycket att berätta. Jag vill tala om för er hur jag lever. Och så vill jag förklara alla insikter jag förnyat. Men det får bli en regnig dag. För just nu njuter jag av våren och det vackra i livet. Imorgon ska det dessutom njutas i Göteborg - med mini. Helt utanför skoltid. För att det är mysigt. Jag stryker planering och väljer att höfta lite, för att det aldrig kan bli fel.
Och till er trogna med det riktiga intresset för mitt bloggande får ni gärna följa mina rader på twitter här bredvid. Tiden räcker inte alltid för intensivt bloggande (bli färdiga med Iphone-app blogg.se!) och eftersom twittrandet kan ske mitt i farten är jag ambitiösare där. (Mitt i farten. Ja, det är så det är. Nu känner vi vinden i håret igen.)
En dag i april
La dolce vita.
Angel
Precis när man tror sig fastnat ordentligt i Svenssonidyllen kommer orkanerna som en påminnelse om att hålla i hatten och inte glömma, aldrig förtränga vem man är och vad som får hjärtat att sjunga utanför murarna. Jag tackar för blåsten idag och är glad över alla konstigheter som jag gått in i med hjärta och själ.
Idag har vi långpromenerat längs vattnet och varvat Aerosmith med Hello Saferide i lurarna. Barnet sover skönt bakåtlutad i sin sittvagn trots att vi har varit stillastående inomhus en lång tid nu. (Victory!) Det vankas snart lunch för oss båda. Därefter ska vi spendera eftermiddagen i goda vänners lag.
Lördagsmys
Gode värld, vad man lär sig att bli effektiv med en mini i huset. Till och med mina rader lämnas mindre genomtänkta och den tidigare ordkonsten liksom faller i takt med missnöjda läten och annat som prioriteras. Very well. Ni får hålla till godo en tid, vänner som läsare. Det här är jag i den här perioden av livet.
Vi har haft en väldigt fin dag med en långpromenad, en stund i solväggen, kaffe med universums finaste mormor och moster, lite ooooande framför babblarna och lite karatekiddande i gymmet. Livet har sina goda stunder och den här sköna april är det just de vanliga stunderna som vi lever för.
(För att snabbt nämna något annat önskar jag att den där jäkla driften att vara ett gott stöd för alla andra och finna sig bekväm i situationer där man omöjligt kan vara det, kunde ta semester. Jag lägger så mycket energi på att få familjeliv, intressen och studier att flyta att minsta snedsteg jag gör känns som en hel ravinupplevelse. Rise and shine, kvinna, rise and shine.)
Utkast: April 15, 2011
Tänk vad mycket svett och tårar jag hade sparat om jag visste att mini skulle förvandlas till ett riktigt underbarn vid tre månaders ålder. Vi sover gott om natten, myser och förstår varandra på ett helt annat sätt. Det är faktiskt jäkligt magiskt att få utvecklas med någon. (Jag trodde aldrig att jag skulle föräldratugga såhär bland raderna så många ideer och föreställningar som jag hade. Men jag kan bara försvara mig med orden jag själv hatade - man måste uppleva det för att förstå.)
Ikväll har fredagsmyset varit lite extra fantastiskt bara för att jag lägger vårens tuffaste vecka bakom mig. Tre dagarns samtalsträning med redovisning, fredagsförsovning och en lunch uttappad i parkeringshuset. We just love those days. Nu är jag hemma oftare än varannan dag en period och kan lägga mer energi på hemmapysslet, långpromenaderna och livet i sig. (Jag har varit oförskämt dålig på läsandet och borde säkert viga någon dag åt litteraturen. För att se det ur ett annat perspektiv så brukar jag sällan förstå det som andra tanter och farbröder förvandlat till vetenskap. Men av någon anledning har tentorna alltid gått vägen i alla fall. Så varför överprestera läsandet, egentligen?)
All you need is love love love
Mitt skrivande hamnar i skuggan av samtalsövningar, tågresor och blöjbyten. Jag springer av tåget, kastar mig in i bilen och vägrar minsta omväg för att snabbast möjligt komma hem till mini. Hon har alltid haft det bra och verkar knappast märka att morsan just idag sprungit runt i vimlet. Nej, i detta fallet är det jag som med den största kärleken får lida av den största saknaden. Multitasking ska tydligen vara mellannamnet hos 2000-talets mammor. Jag instämmer och inser samtidigt att jag (med eller utan svårmod) inte skulle kunnat göra på något annat sätt.
Nu sover skatten sen en stund tillbaka. Jag har fått hårtopparna klippta och därefter gjort en mängd olika saker som ni med all säkerhet finner ganska ointressant. Innan jag knoppar in ville jag mest lämna några varma rader och benämna livet som både underbart och helt fantastiskt.
If you leave
I need you now like I needed you then, you always said we'd still be friends someday, sjunger Nada Surf och jag låter tåget rulla mig hemåt. Det regnar utanför. Ett gäng skräpmatsätande engelsmän framför mig. Gillar varken doften eller ljudnivån. Men å andra sidan är detta inte min onsdag. Ms Super Bitch, rent av. Planen är att vända det med en stor kram från mini och en kopp te innan systeryster kommer över och sätter saxen i mitt hår. (Levnadsvisare inlägg kommer när riktigt datatillfälle prioriteras!) All kärlek.
I think I was blind before I met you
Men dagar som dessa tänker jag en gång extra att jag 1) hade bittert ångrat ett studieuppehåll 2) varit obotligt sur över all ledig tid (som faktiskt existerar ibland) och grämt mig över att jag faktiskt hade hunnit läsa 3) varit otroligt ledsen över att hamna en termin under en av mitt livs finaste vänner och 4) varit missnöjd över att få gå ut på praktik en termin senare. Så vad gör vi? Nu kör vi. Jag har 5-6 veckor kvar innan den föräldralediga sommaren startar och vad är det av ett helt liv?
(Men det finns inget bättre än lediga dagar på smultronställen bland bebisleenden och kaffekoppar.)
Mamma är lik sin mamma
Jag letar runt i fotomappar för att skicka in bilder på framkallning.
Och ja, vad säger man?
Det stora i livet
Och nu förstår jag varför alla småbarnsföräldrar ofta är ute på stan tidigt. När klockan närmar sig 11 känns det som rena eftermiddagen... Men hej, solen skiner och vårat barn är happyness speaking.
Kopior eller egna individer - men
Vi har gjort stan i vagnen igen.
Och suttit i solväggen. Och nu ska vi ut i naturen. Sakta men säkert känner jag pulsen slå igen.
All kärlek.
Lyckad framgång
Vi myser ganska kravlöst den här eftermiddagen. Playdate:ar på golvet, firar lyckad framgång genom nätshopping och dricker kaffe. Om det blir någon eftermiddagslur idag ska jag läsa en tidning och slänga upp fötterna på bordet. Därefter är det fredagsmys och god mat som gäller. (Det tog lite tid att få ihop de här raderna. Så innan jag avslutar kan jag berätta att det blev en eftermiddagslur. Nu: upp med fötterna. Hej på er.)
Vardagspusslet
Mina ambitioner med den här dagen var att dammsuga, hänga in tvätt, läsa igen lite text, laga lunch (red light) och ta en fika med girlsen i eftermiddag. Jag hade även en promenad i tankarna - men det blåser storm och jag är inte tillräckligt ärtig idag för att ta vagnstriden med mini. Hon gav ifrån sig jollrande leenden när vi testade sittdelen inomhus igår. Envisare primadonna får man leta efter. Inga bebisar vill åka sittvagn när de knappt är tre månader. Förutom våran dotter, givetvis. Men varför göra som majoriteten när man kan ta andra vägar och ha så mycket roligare? Hm. Vems dotter var hon nu...
Jag vet inte för vilken gång i ordningen j...
Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag tänker att utan korridorer skulle jag bli lycklig. Idag spelar vi rollspel, kikar ödmjukt över glasögonen och låtsas vara socialarbetare. Surrealistiskt, tänker jag och ber om ett mirakel som tar mig härifrån. Jag blir sådär rastlös igen, trummar med fingrarna mot bordet och förstår att det här inte är min inlärningsmetod. En stund senare sitter jag på tåget med min partner in crime, går igenom långhelgens planer med några skratt och känner att livet inte är så svårbegripligt. Nu ska jag krama min familj i många dagar innan det är dags att återvända till Gulag. (När ska blogg.se förstå grejen med iphone app?)
Ibland får jag inte ner det förrän dagen efter
Igår kl. 10:15
Jag har blivit en mästarinna på snabb make up och hårfix de senaste elva veckorna. Hej, vad det går. Idag var jag som vanligt effektiv, jag smög rekordtyst, bebisen sov fortfarande och jag vågade tänka tanken på en lugn stund med kaffe i soffan. En sekund senare: känslan av att misslyckas totalt med att kväva en hostattack.
Igår kl. 17:40
Jo, jag är nog en av dem som sväljer för mycket luft för att slippa undan diskussioner där man ändå bara skulle stånga sig blodig. Varför försöka få in en fyrkant i en cyliner, onödigt slit. Men jag antar att även jag har en gräns. Att jag dessutom (efter den där hostattacken) hade sjungit barnvisor för en skrattande mini och satt mig på tåget med tunga steg gjorde säkert inte en sån situation enklare.
Idag kl. 08:25
Godmorgon. Idag är vi lediga. Regn-och-gråmulet-lediga. Det blir inomhusmys, all over. Kanske att vi tar en sväng till mitt childhood för att hänga med mormodern. Och kanske att jag under en av de där powernaparna tar mig igenom lite text. Och städar. Och rensar garderober. Och vattnar blommorna. Casual day to come.
Heurika
Ikväll plöjer jag OC avsnitt och imorgon rullar jag iväg till skolan en vända. Många anser att den här kursen är höjdpunkten av utbildningen. Handlingsstrategier i socialt arbete. Äntligen något konkret för vår yrkesroll. Right. Jag? Jag är så otroligt omotiverad. Och det finns inget effektivare för att plocka fram mina mindre charmiga sidor som omotivation. Hurra.
Done done done
Idag andas vi ut, soffhänger och samlar kraft inför en ny vecka.
Trots två dagars samtalsträning i Göteborg så känns denna veckan helt ultrarapidigt lugn och jag älskar det.
The quiz
Jag strök en dopklänning och lyssnade på Hello Saferide. Jag vet inte vad det var. Men kanske att det liknande en kulturkrock. Krockar skapar kaos. Och av någon outgrundlig anledning är det alltid dit jag söker mig.
Men nog om världsligheter. Jag har haft en helt otrolig vecka som kantats av gipsade armar, magsjuka och kamikazeförkylningar. Men det till trots så döps mini imorgon. Lite vattenstänk på pallet och en heldag med släkt och vänner. Det blir fint.
Något annat fint var två farbröder som jag satt bakom på spårvagnen i veckan. De diskuterade hamnar och biljerade kring tiden på sjön på bred Göteborgska. Jag tror jag blev hemmakär.
