Känslomässigt så händer det mycket nu. Vardagsmässigt så råder det stiltje. Men det är väl alltid något, tänker jag. Jag satt och påbörjade en ny blogg en kväll när tristessen blev för stor. Jag avbröt när jag insåg att jag har en stor del av viktiga händelser i just det här arkivet. Så viktiga att de blev svåra att slita sig ifrån. Jag har varit villrådig, trasig, gravid och jävligt lycklig. Så varför inte fortsätta toppa och dala under den här adressen trots att en ny era tagit vid.

Konceptet ändras efter mitt välmående i vanlig ordning. Det största i livet nu är förstås mini och familjen. Därefter har vi drömmarna, konst, poesi, samhället, människor, studier, mat, inredning och prylar i drivor. Jag är nog sådär lite av mycket. Så därför får den här bloggeran ingen riktig inriktning. Utan ni får helt enkelt följa ett liv i yrväder där viljan att förklara ständigt sätter in.  

Ps. Jag ska tycka det är roligt att skriva igen.
Men först ska jag äta tårtrester från en storslagen mormors kalas och hänga i Göteborgska skärgården en stund.

Klockan var elva på förmiddagen när kaffet blandades med filmjölk och jag kände mig fullständigt slut som artist. Det här med tänder är en svår process för mini. Vi gör vad vi kan men hon mår faktiskt inget bra alls i perioder. Under eftermiddagen infann sig däremot harmonin i sällskap av jordgubbar och det äldsta paret Svensson. Det är så otroligt mysigt att umgås med den äldre generationen.

Ikväll myser vi till det och håller tummarna för en bra natt. En utvilad känsla inom en snar framtid vore inte alls fel. Imorgon står dessutom en lunch med brudarna och födelsedagsfirande på schemat ♥ Fortsätt simma, fortsätt simma.

(Björn Ranelid i politisk debatt är inte alls så illa som det låter.
Det är rent av jäkligt bra. Svtdebatt.)

Den här kvällen bakar jag bröd med hjärta och själ för första gången på länge. Carrying housemother. Det är det nya indie. Det händer att jag drömmer om ett stort, lantligt kök med spröda luckor och en egen trädgårdsodling runt knuten. Det har även hänt att jag insett att jag numera söker lugn idyll istället för pulserande rörelse. Jag trivs.

Ikväll vankas det hemmagjorda piroger, allsång och Midsomer. Skönt avslut på en dag som faktiskt varit riktigt glad och mysig. Mindre ont tandkött, we suppose. Jag har hunnit putsa upp hemmet och pysslat en del, tagit en kaffe hos mormodern, besökt öppna landskap och förälskat mig i Green gate-serien. Samlarpotential, yes.