Our last amen
Fredagsandan har spridit sig över hela stan. Bilar påväg hem till kvällsmys. Tända ljus i fönster. Långa köer i matbutikerna. Ja, jag är en av alla dom ikväll. Välförtjänt dessutom. Hemtentan färdig. Touché. Jag lyssnar på Nejra (isn't she lovely) i väntan på Idol och finaste sällskapet. Jag balanserar på linan ikväll. Lite utarbetad, skulle jag tro.
One step closer
Jag har en bättre dag idag. Om man jämför med igår. Rock on. Ikväll ligger jag på golvet i mitt childhood och klappar katter. Kanske utför ett och annat slavarbete. Och får med mig en påse "barnböcker-eller-andra-överblivna-utrensade-saker-som-egentligen-är-mina" med mig hem. Det är som det ska vara, mysigt. Tentapauser i all ära. Det är jag värd.
Var det tenta vi sa?
Det är dags att rengöra penslar och blunda för alla smutsiga lister eller klädhögar att plocka i. (Det är inte klokt vad mycket vettigt man får gjort när man egentligen borde plugga.) Disciplin Linda, disciplin. Idag ska jag ta upp striden mot avhandlingarna och forskningen, for real. Nu kan inget stoppa mig.
Words of gold
Tisdag 17.39. Själslig punktering. Ja, så känns det. Det är lite tabubelagt det där. Att känna sig nere utan specifik anledning. Jag kan helt enkelt inte förklara bort tomheten. Fast, jag har säkert någon anledning som jag själv inte ser. Inte ens soliga landskap och färgade löv från ett tågfönster kunde trolla bort dagens eko i bröstet. Med toner från Muse - Starlight i öronen fick åtminstone omgivningen ett annat ljus i 3,59 minuter. Alltid något.
Jag tror jag håller på att göra bokslut över ett kapitell i mitt liv. Nattens drömmar vittnar om det. Jävlar, vad rörigt det var. Jag vaknade 15 min innan tåget skulle gå. Där har vi ett av svaren. Imorgon är en bättre dag. Nu går jag in i tentatrauma. Mysbyxor. Uppsatt hår. Glasögon. Mörk chocklad. Te. Och raggsockar.
Har jag missat något?
Sandra Freij - lundlund.com
För kärleks skull
22 års livsviktiga erfarenheter och fina minnen.
Jag har tveklöst haft årets bästa dag. Trots tentahets (jaa, jag ska snart börja) och dimma runt hörnet. Jag har den vackraste familjen på jorden. Från alla håll. Och de finaste vännerna. Jag är fortfarande barnsligt förtjust i födelsedagar. Inte för presenternas skull. Utan för gemenskapen. Det har mina 22 år lärt mig att värdesätta högst.
Den sortens lördag
Idag är en sån dag. Men jag tänkte ändå försöka. Sätta ord på livet. Det regnar. Våta tygskor, rinnande smink. Värmen innanför min hud försvinner mer för varje regndroppe som fastnar på min skinnjacka. Den sortens höstregn.
Jag hör musiktoner i huvudet. Nynnar på välbekanta melodier. Min kreativitet som varit dold bland höstlöven har börjat smyga sig fram. Det luktar från nya målardukar och linsrengöring. Det är visst nån som är tillbaka.
Idag firar jag pre-birthday med fina vänner. Kvällsfika, sötsaker, leenden, tända ljus, diskussioner, filtar och film. Den sortens friande. Precis rätt i tiden.
Like ladies do
Ladies night och en girls night out i vackra Göteborg var utan att överdriva årets bästa. Showen var het och vi likaså. Jag kände mig otroligt nöjd med livet medan vi ramlade runt på kullerstensbelagda gator och vad klockan slog när vi var tillbaka på hotellet förblir en hemlighet.
Ibland känner jag mig så otroligt rik. Idag, till exempel. Jag har äntligen hamnat på rätt plats vid rätt tillfälle. Jag har en fin familj. Så otroligt vackra vänner. Fina minnen. En soffa att krypa upp i och ljus att tända när vardagen gör mig trött. Jag fick min första hemtenta utdelad idag. Så om jag sluter mig i mitt skal i några dagar, så vet ni.
Och ja, jag saknar faktiskt bloggen som bollplank åt mig själv och att ha ett lager fotografier att dela med mig av. Men. Vi hörs när vi hörs, helt enkelt. Ikväll dricker jag te och förlorar mig i Twilight-filmen. Som så många gånger förr.
Torsdagskram
(Min familj har gjort en Lex-Sara anmälan mot en personalgrupp på min mormors äldreboende. Utredningen är färdig. Två av fem är omplacerade. Igår satt vi i möte. I första hand var jag där som barnbarn. I andra hand som socionomstuderande. Jag åkte dit för att försöka förstå etiken. Jag åkte därifrån med oförändrad inställning och en insikt om att jag själv kommer bli en strålande chef en vacker dag.)
Nästa vecka får jag min första hemtenta. Jag förlitar mig på.. mig själv. Därför har jag lagt undan böckerna idag och tagit med duntäcket in till soffan, plockat fram bra filmer. Jag är så värd det. I helgen åker jag iväg på ladies night med mina bästa vänner. Livet är härligt.
Sött sött sött
Fredagsuppdagelse
Varje morgon när jag vaknar så har det hänt något nytt med mig. Ja, det känns så. Jag andas friskare luft. Mina fotsteg känns lättare. Och mitt synfält känns klarare. Filtrerat. Det är fantastiskt. Är det såhär livet ska kännas? I så fall så är det ballt att vara människa.
Min kreativitet har fått ta ett steg tillbaka. Kameralinsen dammar igen och penslarna torkar. I skuggan av en ny period i livet. Men det gör ingenting, jag kommer igen. Senast ikväll var jag ett klick ifrån att radera den här bloggen. Den här identiteten. Jag insåg sen att mina lines måste få rum. Nånstans. Annars blir jag svartvit. Så, jag hänger kvar lite till. Igen. Bara så ni vet.
Högt över taken
Det är frost på taken här utanför.
Fotbollsplanen glittrar i solskenet. Det är vackert.
Jag pluggar idag. Prickar av en lista på lästa kapitell och sammanställda arbeten. Dricker te under en filt och lyssnar på Nyhetsmorgon med ena örat. Hemma. Det är den här delen av studentlivet som jag såg mest fram emot. Helt underbart.
Just one of those days
Fredagskram
Ikväll har jag ställt fram tekannan och gjort en kuddhög på golvet. Jag ska titta på Idol och gamla mysiga filmer resten av helgen. På sin höjd ska jag gå en promenad och sparka höstlov. Döda baciller med kylan. Det är dags att bli frisk. All over.
With you with you with you with you
Jag har struntat i kurslitteraturen idag. Ibland ter sig livet jävligt märkligt och man får annat att fundera över. Jag kommer att få lida för det, jag vet. Men det ordnar sig. Det gör det alltid.
