KAMERALINS

Årets varmaste dag och jag har varit nära hallucinationer och fullständiga bryt. Jag såg en dåre på joggingtur och undrade i mitt stilla sinne vad han hade för fel. Själv höll jag ju på att smälta bort i bilen med air condition i full gång? I nästa stund kändes livet rätt vackert när jag satt vid vattnet och kände sköna vindar med några av de fina tjejerna. 

Därefter försökte jag få mini att förstå hur fantastiskt det är att somna in utan kroppsvärme en dag som denna. Hon höll med - vi hurrar. Nu när kvällen äntrat har jag ätit god mat och uppskattat egen tid i soffan med min bättre hälft. Livet är inte alltid så komplicerat. En fras jag många gånger tappat hoppet om men som både har förvånat och rotat sig sen mini kom. Det är inte alls illa att få lära sig njuta av sånt som tidigare varit självklart. Det kastar om perspektiven litegrann. Och livet blir mer värdefullt.

Ps. När någon påpekar att jag gjort ett storslaget jobb med bebis och plugg den här våren så kan jag inte låta bli att bli glad i magen. Jag envisades inte så här för bekräftelsens skull. Det gjorde jag inte. Men, jag blir glad. ♥