Nyårskrönikan 2010
Torra böcker och framtidstro igen
Idag är jag akademisk och kaffedoftande igen med glasögon på nästippen. Det var en svårarbetad konst att komma igång igen efter en mysig julledighet med tankarna på helt andra sidor av livet. Men nu är uppsatsen korrigerad och jag fingrar på böckerna om etnicitet. Jag älskar det och det är väldigt lätthanterligt när jag väl är igång.
Det tog lång tid innan jag kladdade mascara på ögonlocken idag. Egentligen hade jag kunnat låta bli men somliga dagar får man göra vad man kan. En dag som denna är jag nästintill övertygad om att kroppen lägger in en vacker dödstöt strax innan den ger nytt liv. Ni förstår poängen.
Imorgon är det nyårsafton. Jag avslutar ett år och inviger ett nytt tillsammans med den närmsta familjen. Man får passa på när man har en anledning att utebli från stora tillställningar. (Det brukar vara lika storslaget som trevligt men i år finns inte rätt sinnesstämning.) Det bör väl även dyka upp en traditionsenlig nyårskrönika här inom en snar tid. Så håll utkik!
Mellandagsmys
Släkten är bäst.
Jag har haft pyret här större delen av dagen. Det fina flickebarnet. Innan vi åkte iväg för att fira vår morbrors stora dag var även bästetjejerna här på kaffebesök. Tveklöst en av livets finare dagar med fina människor från början till slut.
Ikväll har jag tagit vara på hej-då-julen-känslan i magen och smygit bort röda, tomteliknande ljuslyktor. Resten ska dammas ut i helgen så vi kan välkomna nya tider. Nu har jag landat i soffan med en kopp te och varvar en brittisk deckare med bloggläsning och H&Ms vårkatalog. Ibland behöver inte livet vara mer. (Tack för fina kommentarer i förra inlägget ♥)
Living on the edge
Det är en förgänglig tid jag går igenom men jag måste nog ändå påstå att jag är helt oduglig på att vänta. Dagarna tycks däremot passera oberört trots mina mindre sammanbrott och det är ju... alltid något. Jag har varit obotligt rastlös idag men kan ändå inte förstå hur den här dagen bara flög förbi? Lika krångligt som det låter. Jag sover visserligen längre numera så förmiddagarna existerar knappt. Det blir gärna så när den sammanhängande sömnen inte kommer på besök före tidningsbudet.
Jag kan åtminstone minnas att jag lyssnat till de mest storslagna hjärtslagen idag, att jag druckit kaffe i mitt gamla vardagsrum, ägnat någon timme åt uppsatsen, handlat och gått en kvällspromenad i för många minusgrader. Tiden däremellan är en enkel frustration åt för många frågetecken och längtan efter en annan tid. Ps. 1) Imorgon är jag mer tålmodig. 2) Jag trivs bra i lugg.
Med solen i ögonen
Måndag, vanlig vardag i luften igen. Jag har minglat på stan. Unnat mig en ny frisyr och en ny vinterjacka. Matchar fint till rosiga kinder en vinterpromenad. Ja, både frisyren och jackan. Under mörka eftermiddagen satt jag framför tända ljus och försökte strukturera upp livet i en blommig kalender. En mysig aktivitet varje dag. Förstrött bläddrade jag två veckor fram och såg en dag med ett hjärta och minis planerade namn. Två veckor - plus eller minus ♥
Jag har vant mig vid lugnare dagar under julens alla förberedelser. Men imorgon tänkte jag återgå till livet och alla åtaganden. Uppsatsen behöver korrigeras och kommande kurs läsas in ytterligare. Dessutom behöver några bilder tas. Det finns inget bättre än att kunna göra vad man vill av sina dagar.
Amazing grace
Idag var det dags för en välbehövlig paus från firande och frossande så vi satsade på rea-shopping, sallad, vatten och frukt. Jag är ytterligare några tunikor till den ogravida kroppen (glas, koppar, kuddar, en sodastreamer och några samtal om livet och framtiden) rikare. Jag fortsätter leva i samma tempo och kan njuta av några timmar i ett köpcentrum. Det är skönt. Men det händer att mini signalerar röd lampa genom en fot mot revbenet så att dagarna ser lugna ut fram till utsatt datum är en fördel. Ikväll myser jag i soffan framför en deckare på svt.
It's christmas time
Jag har rotat mig gott här och förblir mysandes i soffan dan' före dan'. Det blir traditionsenlig uppesittarkväll med glögg i jakt på miljonerna för att sedan gå upp tidigt. Julfirandet går av stapeln hemma hos oss i år igen så köksstöket, julsångerna, myset och kärleken sätts igång tidigt. Det kommer med stor sannolikhet inga rader från mig under julhelgen. Men jag hoppas ni alla får en riktigt fin jul och tar hand om er ordentligt. Så hörs vi när vi har årets finaste tid bakom oss. God jul! ♥
Best I ever had
Min envisare hälft är hemma ♥ 
Och jag som varit mer ultrafamiljär än vanligt den senaste tiden kan knappast vara gladare. Jag är oöverträffligt stolt på alla vis. Nu ser jag fram emot lyckan som ska spridas i vår familj tillsammans med mini, mysiga hemmadagar med fikagäster och nya rutiner. Men jag ser lika mycket fram emot varmare årstider, en smalare midja och ett glas vin på en uteservering med pyret ovanför och andra pärlor. Det är helt fantastiskt vad mycket fint man kan få ta del av i ett och samma liv. Jag fick ett paket från H&M med posten idag med massa fina kläder till den blivande ogravida kroppen. Sminkade ögon och en fin tunika kan vara balsam för själen. Nu kan livet få börja.
101221
Jag hann precis in från promenaden med ljudboken innan snön började virvla sådär våldsamt igen. Jag gillar stan om kvällarna - framför allt nu när julstressen är som störst och butikerna som mest hysteriska under dagtig. Det är skönt att slippa jobba i år även om det innebär ett helt ton rastlöshet mer än vanligt. Jag vet inte vad man gör av lugna dagar? Idag har jag sovit länge, druckit kaffe med mamma och ägnat eftermiddagen åt maniskt storstäd. Nu myser jag i tvsoffan med tända ljus och tänker styra upp en lista med små projekt (beroende av energinivå) att syssla med kommande veckor medan studierna simmar lugnt. För det här håller inte...
Here comes the sun
Måndagen då energin aldrig tog slut. Jag har känt mig vaken och som mig själv idag (plus en mage extra). Jag har läst, handlat till julfirandet, tagit en kortare promenad, bakat frukostbröd, chokladtryfflar och moccarutor. Så nu är frysen redo för både julafton och fikagäster när mini har landat. Nu hoppas jag på att få må såhär käckt en period så veckorna kan bli fulla av projekt och gå snabbt. För jag är både otålig. Och nervös.
Tankar från soffhörnet
Jag startar veckan med lite mer energi och en kopp hälsokostte som smakar hembränt framför Efter tio. Jag ställde mig i en varm dusch så fort jag vaknade. Något omtumlad efter nattens drömmar. Jag gjorde om spotifylistor sent igår och sinnet är av allt att döma en oförskämd svamp dessa dagar. En förnimmelse är allt som behövs - sen flyter alla spöken och tidigare jag i mina vener i takt med välbekanta melodier. Besynnerligt.
Det händer att jag saknar mitt sylvassa jag. Hon som pratar engagerat med rosiga kinder, målar stereotypa teckningar med tusch och aldrig våndas över livet. Men kanske att jag inte sörjer djupare eftersom jag vet att hon vilar och snart är tillbaka. Trötta ögon och pensionärsliv är helt enkelt mitt spår några veckor till...
Snart kommer änglarna att landa
Psssccchhh. Så lät det idag och jag fick vika mig för kroppslig och själslig pyspunka. Det var längesen sist och ingenting jag är van vid. Men är det nångång jag bör öva mina färdigheter i att helt enkelt gilla läget så är det väl nu. Fjärde advent har därför spenderats i soffan framför julgranen med oräknerliga koppar kaffe och några böcker. Jag lyckades aldrig vakna. Tretton minusgrader skakade om sinnet litegrann men jag förblir oslipad idag.
Imorgon startar julveckan och det är en bra sak. Min envisare hälft (som jag insett att jag faktiskt behöver) kommer hem från Norge. Det ska handlas till julbordet. Bakas litegrann. Mysas med vänner. Jobbas hemifrån. Komma några dagar närmre the new era. Och helt enkelt fira världens bästa jul.
Crazy but we love it
Puh, en sån här helg har jag inte haft på länge. Nu för tiden förmår jag bara skriva ner en sak om dagen i almanackan. Skulle jag mot förmodan ta mig för mer är det av mer hjärta än hjärna. I eftermiddags satt jag i en mysig timmerstuga långt ut i skogen - lyssnade på sprakande eld och laddade med svart kaffe för att hugga en julgran. Gravid i nionde månaden och snö till knäna mitt i skogen. Under kvällen frossades det julgodis hos några vänner. Och nu har jag precis lyckats nästla mig ur de kreativa klorna som sliter tag i mig om nätterna. Jag har klätt granen och älskat lugnet innanför väggarna. Imorgon förtjänar jag sovmorgon.
20101216
Jag vaknade av tjutande vindar imorse och snön yr fortfarande. Brrh, tänker jag och virar filten hårdare. Jag har precis läst och sammanfattat ett kapitel ur vårens litteratur om migration och etnicitet. Intressant men mycket logik och sunt förnuft - som resten av socionomprogrammet. Hur svårt kan det bli?
Vildare än såhär blir det inte idag. Lite frisk luft och hemmapyssel på sin höjd. Ikväll tänder jag ljus och tjuvstartar helgmys. Vi är utanför hemmets väggar både imorgon- och lördagkväll så därför blir det god mat och hyrfilm i våran egen soffa idag.
Lilla mini
Jag blev precis hundralappar fattigare på Laredoutes rea.
All you need is love
allting är sagt
luften är ren
Jag har haft en nål i en ven, bokat klipptid och varit på jobbet en stund - syftet var att hämta en bok och några doftljus men jag hann även svära åt både stressade människor och lömska isfläckar. Gode gud, jag har en Gunvald Larsson smygandes innanför skinnet.
Resten av den här råkalla dagen ska hinka lite kaffe hos kusinvitamin med familj. Jag ska även sjunga med Winnerbäck, preparera små projekt som kan få veckorna att rusa förbi och vara sådär kärleksfull mot mig själv med mycket soffmys. All kärlek.
Överallt av och till
Jag tog en dag med kameran idag och möttes av ett grått landskap. Inget vidare rus. Men jag fick frisk luft och ladda batterierna bland öppna vyer. Berget är kroniskt vackert och sådär charmigt kråkvinkelaktigt. Jo, visst trivs jag här trots gråvita skyar och tandläkarväder.
Det har stökats i köket under eftermiddagen men nu andas jag ut i soffan med Winnerbäck. Trevlig man det där. Han berättar om Köpenhamn och överallt och om något stort som någon gav honom. Jag anar ett igenkännande mitt i ekot av att allt är precis som det ska. Nu.
20101213
Luciadagen och jag startade min morgon med frukost framför firandet på svt. Jag har börjat vänja mig vid pluggandet hemifrån, de lugna förmiddagarna och pusslandet av min egen tid. Så det var aningen motvilligt jag rullade bilen mot Göteborg efter morgonmyset. Emellanåt känns det som att jag inte alls skulle ha något emot att stänga in mig de sista veckorna fram till den nya resan i livet startar. Sinnet är lite lojt och upside-down. Men väl på plats var det mysigt att köra genom Haga-husen, påminnas om mångsidigheter och träffa glada ansikten. När jag kom hem läste någon av min röst och var lömsk nog att lura mig till att sova middag. Bättre människa nu med en kopp te framför Svenska hjältar-galan ♥
Dreaming people
Jag lämnar en riktigt skön helg bakom mig med lugna dagar, lyxiga middagar och sköna tvkvällar. Precis vad jag behövt här med Herr Precis-innan-förkylnings-känsla och Fru Moset-i-huvudet-efter-för-mycket-studier.
Jag startade den här söndagen med att lura det inre pirret i simhallen och har sedan dess spelat sönder dreaming people med Jay Smith. Jag tycker om hur sköra människor kan få göra trasigheter men ändå gå rakt in i människohjärtan. Bra sverige, nu liknar det något.
I eftermiddag tänder jag det tredje ljuset och adventsfikar litegrann. Kanske att jag ger mig ut och tittar på stans Lucia-tåg. För att det är sådär ohjälpligt mysigt och för att jag är stinn på traditioner i år...
Myslördag
Jag befinner mig i en känsla av att ha sju svåra år bakom mig idag. Snörvel och aj. Så jag inviger favoritplatsen i soffan från himlen och övar mina färdigheter i att göra ingenting.
Jag hittade två likadana bilder i arkivet fast med 12 veckors mellanrum. Avtrubbad kroppsuppfattning kommer som ett brev på posten när man är gravid men det här var visst ganska talande. Vecka 36 nu och 34 dagar kvar till utsatt datum. Crazy but we love it. Och mini är välkommen precis när som helst.
Det går bra nu
Mysfrukost och morgonljus från snöklädda gator i solsken.
Sen ringde det på dörren och två timmar senare kunde jag och finaste J konstatera att våran B-uppsats är färdig. Så färdig att det bara är att gå in och lägga om pusselbitar på en minut ifall vi skulle ha missförstått. Det kallas effektivt och mycket fint samarbete. Dessutom knöt jag ihop hemtentan igår.
Jag har varit så uppslukad av forskning och skrivande en period så om inte mini gjort sig påmind (sådär våldsamt och sött) så hade jag nästan glömt vad jag har framför mig. Jag mår otroligt bra. Den här klumpighetskänslan som alla påstod skulle komma runt vecka 30-32 existerar inte. Inte heller den här gravidhjärnan som skulle göra mig vimsig och ofokuserad. Det är så många, så många som vill ta en ner på jorden.
Vad jag egentligen ville ha sagt är att nu kan vad som helst hända för jag ligger mer än bra till med studierna. Det har firats med en långpromenad i strålande solsken, eftermiddagsfika med en bästa vän, ny kofta, nya strumpbyxor, en lång varm dusch och tända ljus i vardagsrummet. Imorgon hämtar vi vår nya soffa. Det kan man också se som belöning. Så ikväll pysslar jag hemma och sjunger med Eldkvarn.
Några rader från iphonen
Jag tittar ut genom bilrutan, sjunger "hej mitt vinterland" och är mätt i magen efter en lunch bland all snö på gården på berget. Min bättre hälft tyckte nog att mitt tal började låta konstigt och mina ögon bli fyrkantiga (och drog ut mig hit) för i ärlighetens namn vill jag inte ens tänka på hur många timmar jag spenderat framför datorn de senaste dygnen. Jag förstår klart och tydligt varför professorer är både okammade och luddiga - man blir nog lite off road av för mycket text. Skönt att vi snart är i mål. Hoppas ni mår bra, gott folk.
Kungarna från Broadway
Det är sådär obeskrivligt och svårdefinierat med snudd på magiskt
att se Dileva tolka Plura.
För varje snöflinga som faller finns en ny väg att gå
Det är tur att det även finns fint folk.
Och glass. Och envishet. Och promenadstigar.
Pussel
men ändå lyckats ha en öppen famn för alla"
Vänskapsord har en tendens att landa helt rätt när man verkligen behöver dem
Ett tecken på att jag är lyckligt lottad skulle jag tro. Jag har haft en oerhört fin söndag. Adventsfika i mitt childhood och kvalitetste med en gammal fin vän och hennes bebistjej. Någon timme under kvällskvisten försvann jag in i hemtentan för forskningskursen. En artikelanalys. Snacka om att ligga steget före sig själv såhär i vecka 35. Men jag antar att det inte finns plats för onödig stress när man nästan står i vad-som-helst-kan-hända-tider. Så vad gör vi? Jo, nu kör vi. Imorgon pluggas det uppsats hos finaste J.
Ps. Under kvällspromenaden idag bland fallande snö och gula gatlyktor insåg jag att jag är lycklig.
Löjligt och sammanhängande lycklig. Ds.
Jag lever för kicken precis som du
Nu: jävligt blown away av konstnärerna på tv4.
"Usch vad dyrt och hej och hå"
Tålamodet har varit gjort av papp och trasats sönder några gånger på jobbet idag. Ett tag funderade jag på att redan nu stryka mig från alla lördagar. (För att inte tala om julveckan.) Undra om jag missade någon hej-och-välkommen-att-pilla-på-biträdets-mage-skylt på dörren?
Jag var planetens lyckligaste människa när jag gick hem genom folkmassorna och insåg att mysdress och te inte var långt borta. Här sitter jag nu. Idag tänker jag inte ge mig på några djupare stavelser. Jag tänker inte ens försöka låta lite levnadsvis. Istället ska jag gå en långpromenad, handla med mössan långt nerdragen över ögonen och placera mig i soffan framför Plura och gänget.
Älskade fredag
Fredag med mycket musik, lite kaffe och halvhjärtat skrivande på examinationsuppgiften från sängen medan snön har yrt utanför. Det är riktig vinter och jag gillar det. Klockan var eftermiddag när jag tog mina första steg utanför dörren för att lyssna på fina hjärtslag och kontrollera att min kropp fortfarande står pall. Inga bekymmer. Nu har jag tagit helg och ikväll ska jag rösta vidare Jay till idolfinalen med tjejerna i soffan
Om att trivas bäst i öppna landskap
Människors livshistorier är det mest inspirerande jag vet. Idag har jag åkt stan runt och besökt fina människor i deras hem för att höra vad de har att berätta om livet som anhörig till en funktionsnedsatt person. Det sista besöket gjorde mig varm i hjärtat. Och fick mig att vilja vara gammal och nöjd - nu med en gång. Jag vill sitta i en fåtölj framför en brasa, i ett idylliskt hem, omringad av dem jag älskar och känna att jag faktiskt gjort något med livet. För mig själv och andra. Att jag tagit tillvara på varje stund och lärt mig mycket på vägen. Det är nog den tanken som gör mig så förbannat framåtdrivande. Och obekväm med pauser. Varför stanna vid en hållplats när man kan njuta av sikten från öppna landskap i farten och nå målen snabbare? Ställ mig inte i ett led, du får mig aldrig att stå still, jag fungerar inte då. Det är min verklighet.
Den första december
08.10 Brrrh, var är filtarna?
08.15 En tå utanför täcket - snabbt in igen.
08.20 Ok, nu kör vi.
08.35 Frukost framför tv4.
08.45 Varm dusch och varmaste strumpbyxorna.
09.55 Promenad genom 14 minusgrader och frostskadade hus.
10.05 Det är varmt och luktar gott på café 3B.
10.07 Finaste J har köpt en chokladkalender till mig
10.08 Vi beställer lyxfika och kickar igång uppsatsen.
11.10 Jag tror bestämt att vi äger.
11.30 Vi avrundar och ses imorgon.
11.35 Påbörjar projekt: fixa-färdigt-julklappsshopping och inser att jag aldrig varit såhär snabb. Eller nöjd.
12.10 Jag ska plugga hemma i två veckor och vara gravid i några till. Så jag konstaterar att jag är värd en snygg mysdress som jag inte skrämmer någon i.
12.11 Plats: B-young. Färg: svart. Storlek: fortfarande min vanliga. Score!
12.20 Julklappspapper! Jag måste ha julklappspapper! Och etiketter!
12.30 Och så måste jag ha en recorder till uppsatsintervjuerna imorgon. Mamma har allt!
12.40 Jag sitter vid köksbordet i mitt childhood
13.30 Jag åker hem spontant sjungandes på Pluras version av Logiskt.
13.31 Du jagas av begär genom dagarna som tär. Och du dricker för mycket men det förnekar du. När man frågar dig om sanningen så tvekar du......... Du har inte en aning att jag tänker på dig precis just nu.
13.35 Lagad mat på bordet
13.36 En fairtradevagga hängades i taket
13.50 Mysdress på och julklappsinslagning.
14.15 Uppsatsplugg.
15.00 Morgondagens intervjuer förbereds.
16.00 Kardemummakaffe och lussekatt.
16.20 Ordet stavas implementering och jag är trött.
17.00 Sju punkter är strukna från plugglistan och jag är grym.
Nånstans därefter tappar jag fokus och jag vet inte riktigt vart tiden har tagit vägen. Nu har jag tagit kväll. Jag ska titta på Maria Wern och bara vara jag.
