One of those days
Oroliga nätter, tänder, fem-månadersvaccin kryddat med separationsångest. Man ska aldrig erkänna när nånting flyter (tidigare inlägg). Idag sköter vi inte vardagen med vänsterhanden direkt. Nej, och som bevis på det ligger två föräldrar nu utslagna någonstans i västra Sverige medan det yngsta hjärtat sover.
Livet känns inte riktigt så fridfullt som på bilden men vi jobbar på det. Nu när lugnet väl har lagt sig finns det en mängd olika saker som jag skulle vilja ta tag i. Det är allt från antika möbler, spellistor, hobbyfärg, fotoalbum och dagsutflykter. Några gram energi, sökes.
vilken underbar bild!
Det är sådär, det går upp och ner för oss alla i samma takt som dom små utvecklas. Man får ta det för vad det är, en dag/natt i taget och ha i bakhuvudet att: "det går över".
Den finns någonstans vid nio-tio månader, håll ut! Jag tänkte idag att om bara bebisar skulle vara i den här åldern jämt så skulle jag absolut kunna tänka mig att vara föräldraledig oftare ;).
Jättefin bild Linda! Hur har det gått med praktikplatsen? På nå konstigt vis så tycker jag att de personer man mött på fältet har varit extremt ohjälpsamma och bökiga...ska det verkligen vara så inom ett område som detta?!
Åh, vilket underbart och lugnande foto.
Typiskt det där, när man erkänner att saker och ting flyter på bra... då vänder det. Hoppas ni får en lugnare stund inom kort!
Underbar bild du bjuder på :-)
Kram och hoppas du/ni får sova bättre inatt!
Vilken härlig bild :)
En kram till er!!! Ni är grymma och bättre tider väntar runt hörnet :) Känns det lite bättre nu? Hihi :)
Vi slapp undan biverkningar från vaccinet men jag känner igen det där med seperationsfasen. Där är vi med nu.
Kram vännen!
Låter som en bra tanke. Vi får bestämma nåt när vi är tillbaka. Ha det fint så länge!
Jag skickar med gläde ett kilo energi till er! :)
