Från det ena till det andra
Jag har sjungit duett med Winnerbäck idag och nånstans mellan Söndermarken och En tätort på en slätt somnade barnet jag hade på armen. Det bådar gott.
Jag fortsatte att nynna på Winnerbäckska toner under en långpromenad i eftermiddagssolen. En dag från förr hade jag funderat över livets alla vändningar och säkert plockat fram något gammalt minne mellan gatorna. Men kanske att man är lite mer realistisk som nybliven förälder - för denna gången tog inte melankolin samma fart i mig. Livet har liksom inte samma allvarliga ton längre. Nej, allt känns lite mera värdefullt och inte så... pretto.
När vi kom in igen överraskade jag mig själv med att lyckas jonglera med många bollar samtidigt. Även textanalysen inför morgondagens seminarium fick sig en omgång. Ja, min dotter är tre veckor idag och imorgon ska jag göra entré i skolan för att möta dubbelrollens första prövning. Från det ena till det andra. Precis som på bilden.
Du är så fruktansvärt beundransvärd Linda.
<3
Varför har du suddat över ditt barns ansikte? :)
Det är beundransvärt.. Önskar jag kunde smittas lite av din inställning till livet, att gå sin väg utan att lyssna på omgivningen. Fascinerande att du lyckas pussla ihop livet som student å nybliven mamma. Det är stort!
ååh lilla mini <3
Hon ser ut att vara helt ljuvlig :)
Så mysigt det ser ut att ha henne i famnen! man vet aldrig vad livet erbjuder en, så det är bara att ta emot med öppna armar, att du lyckas med allt du tar dig för är beundransvärt!
Okej :)
Vilka härliga bilder. Lite före och efter på ett underbart sätt :)
Kram!
Gud så mysigt, och åter igen grattis Linda. Måste vara en underbar känsla, jag avundas lite:)
