Länge ska du fattas i den vådliga stan
Jag har vackra minnen från regn. Så därför gjorde det inte så mycket att dropparna öste ner när jag satte nyckeln i låset på jobbet. Hela stan tycktes veta att jag bjöd på butikens egna kaffemärke idag. Så jag har pratat muntert och önskat hit sommaren fler gånger än jag kan räkna den här förmiddagen.
Efter en välbehövlig catch-up på fiket i mysig gammaldags stil promenerade jag hemåt för att starta projekt: lördagsmys. Det står eftermiddagsfika på schemat och nånstans mellan hyrfilm och ofärdiga tavlor ska jag försöka läsa lite juridik. Kanske.
En vacker dag ska jag förklara. Närmare. Men just idag har jag en obeskrivligt stark vilja att förbli den samma och alltid minnas minna ambitioner. Jag ska göra karriär. Jag ska måla mina tavlor. Jag ska driva mina fotoprojekt. Jag ska skriva en bok. Jag ska svepas med i känslosvall. Och jag ska leva lyckligt och älska livet. "Inget rinner ut i sanden för en drömmare från landet som varit mest i skymningens flammande land."
svar: tack så mycket!
tack detsamma! Fin bild :)
tack detsamma :)
Mysigt med promenad och fika:)
Det är så härligt att läsa om dina framtidsplaner, Du SKA uppnå dom.
Man måste ta sig från att "jag vill" till "jag ska" Inte förrän då kommer man komma långt!
vackert skrivet. och fint foto!
tack desamma! :)
Det är så fint att läsa om alla dina ambitioner. Kram fina!
Jag ska be om ursäkt för att jag hade en aning misstro i vårt senaste samtal ang det du luddar om. Om någon kan klara det så är det du! Jag gjorde nog ett utlåtande från min egna misstro på mig själv, men du är bäst! Klart att du kommer att nå dina mål och ambissioner! <3
det där sista lät så bra, åh!
tack, dagen blev jättefin :)