Här ligger prylar och ångest i drivor
Jag tittar in för att berätta att jag fortfarande irrar runt i mina vita tygskor och att jag planerar att blogga så fort jag går bra igen. Jag står inför något som jag aldrig någonsin mött tidigare. Det skrämmer mig, gör mig liten och skör samtidigt som jag aldrig varit envisare. Jag ska förklara en dag, jag lovar.
Kameran förblir orörd, penslarna torra, dammet klamrar sig envist fast i vrårna, klädhögarna växer. En virvelvind av sommarfrossa, tentaångest, svarta dagar, vita nätter, please-stay-ångest i drivor och musik som viskar I remember you. Jag skänker mitt sista hopp till en vindpust som kan få skeppet att vända.
Läskigt när något skrämmer en, men det brukar gå bra till slut ändå. Gillar bilden!
du får gärna förklara en dag, fin bild och stor kram!
vi väntar på dig! :)
När du är tillbaka, är vi här. Kram
Det är saker som skrämmer oss som även motiverar oss att klara av det :)
vill bara skicka en tanke och en stor kram <3
vi ses när jag nu kmr hem igen. & då stannar jag för gott :)
All kärlek finste Linda. Jag hoppas verkligen att vinden vänder och du, jag väntar troget tills dess att du är tillbaka. Förresten så bor jag permanent i Lidköping om 2 veckor. Då finns det all tid i världen. ♥♥♥
Vi finns här när du är redo och orkar. Klamra dig fast, saker har en dendens att lösa sig till det bästa:)
Det låter som att du mår dåligt för något :( Hoppas det löser sig <3
gillar bilden! :)
