Insikter

Idag är en sån dag då jag haft svårt att urskilja vad jag står för. Tanke 1) Det finns så mycket mer i livet än att vara gravid och blivande förälder. Tanke 2) Det finns så mycket mer i livet än de akademiska slingorna. 
Slutligen insåg jag att jag brinner för båda tankarna även om det är två otroligt olika sorters glöd. Jag är ingenting utan en familj. Men jag är även en av dem som känner sig tom utan karriär och mål. Jag trivs så otroligt bra med vad jag gör och har därför lovat mig själv att aldrig behöva välja. Ett stort plus och massa kärlek till socionompärlorna som kommer med fina och sporrande kommentarer och som ser en växande mage men aldrig glömmer bort vem jag är. Och till våran uppsatshandledare. Den första akademikern som visat en mänsklig sida med en stor portion ironi. Någongång vill jag skriva en avhandling.


20101106

Skön ledig lördag. Butiken var stängd för det är röd dag - vi är noga med sånt. Så jag åt frukost länge, duschade länge, gick en långpromenad för att sen hamna i bästa Smedis fina lägenhet och blicka ut över stan och äta god fika. Jag skulle haft en fullspäckad helg men planerna har ändrats och jag gillar läget.


 


Idag välkomnar vi vecka 31. Jag mår fortfarande oförskämt bra. Inte tungt, inte för många kilon, inget vatten, inga uppstötningar, inga cravings. Mini trycker lite på lungorna ibland, klämmer åt magsäcken, gör mig lite matt på begränsade klädval och får mig att längta efter livet efteråt. Blir det värre än såhär är det åtminstone inte många veckor kvar. "Passa på att gör allt som du tycker om att göra nu för sen kommer du ändå inte hinna!" Det var dagens kommentar och dagens ris går därmed till människor med bitter livssyn.


Från kylan in i värmen


Ibland förstår jag inte varför människor envisas med att fila in kommentarer och anekdoter med söta undertoner om saker som de faktiskt inte alls har med att göra. Det är både elakt och jävligt fult att lägga värderingar i andra människors val. Svenskar är vanligtvis både inbundna och fulla av integritet men när det handlar om graviditeter och föräldraskap så tycks det finnas oförskämt mycket åsikter på lager.

Det görs säkert inte av elakhet - men trots att jag har ett extra liv i magen så har jag inte hur mycket motståndskraft som helst. Jag är en av dem ni aldrig kommer få säga vad var det jag sa till så skärp till er nu. Några eggande fraser är jag värd. Ljug om ni behöver, det gör ingenting.

Lördagsmys

Det var riktigt skönt att öppna butiken idag. De äldre damerna är väldigt söta och idag har det haglat komplimanger som en skänk från ovan. Jag hann även med en varm choklad med finaste Smedis innan jag vandrade hemåt. Det är dags för någon att bli sambo igen och jag håller med en tidigare talare; även en blind apa kan se att det där är bra.



Eftermiddagen bjöd på hemmamys, garderobsrensning, en långpromenad med finaste M och lillasyster E, jättefina födelsedagspresenter igen ♥ och egenrostad müsli. Jag är en tant ibland. Men tror att alla skulle behöva vara det då och då. Baby, blind love is true. Ikväll är ljusen tända igen. Jag har så mycket mer att säga, men det får bli en annan gång. Nu ska jag framkalla bilder och bara ha det bra.


Friday I'm in love


Jag har haft en helt perfekt fredag. Man borde starta dagarna med kaffe, bebismys och bus med världens sötaste tvååring oftare. Man borde däremot inte spendera regniga eftermiddagar i ett köpcenter för ofta. Under starka dagar är de dagliga klädutmaningarna riktigt roliga - idag har varit en sån dag.

Nu står ljusen tända på bordet och fredagsmys framför Idol står på schemat. Än saknar jag inga vilda utekvällar. Bara brudarna och vinglasen. Men brudarna är lika toppklassiga bland kaffekoppar så det går ingen nöd på någon ♥ Ha en fin kväll gott folk! Imorgon slår jag upp dörrarna i butiken.

Fina lilla hjärtat

 

Jag skulle gå igenom eld för dig redan nu
och allt jag tidigare varit orolig över har jag glömt
Jag tror jag börjar förstå vilken kraft moderskärlek har
och jag förvånas över kärleken man kan känna
inför någon man aldrig har träffat
Du är det finaste vi någonsin väntat på
och du är så välkommen hit
rakt in i vårt liv


All kärlek


Jag har haft en trött dag. Lite för mycket nattvak och automatiskt grubblande med det. Det hade kunnat vara värt det om jag lyckades lösa något världsproblem under tiden. Men så är inte fallet. Så, jag har tagit det lite lugnt idag och hurrat för ordet lagom. Lagom många timmar i butiken idag, lagom snabba steg på promenaden, lagom mycket plugg och lagom sällskaplig.

Jag har varit på kalas idag - mysigt. När jag åkte hem tog jag en omväg. Bara för att allt är så vackert. Och när jag parkerade bilen gick jag en promenad med kameran. Bara för att allt är så vackert. Jag ska försvinna in i redigering några timmar nu. Med en livlig liten. Varje kväll har jag två fötter under mitt vänstra revben. Och trycker man lite får man alltid ett danssteg tillbaka...

Nous aspirons à vous



Känns som ingenting.
 


Note to myself


Det är verkligen tomt på ord
allt jag skriver vill jag egentligen radera
Det är en sån period

Livet känns annorlunda (så mycket större)
Ändå finns det kvar (allt det där som used to be)
Men jag samlar nya fina känslor
för att slippa gamla halmstrån
Det är nog det som kallas självbevarelsedrift

Som idag
Idag har jag känt att jag har allt jag någonsin önskat
och att livet är fantastiskt
Att den stora meningen handlar om att njuta av varje dag
ta sig framåt och slutligen föra värderingar vidare
Vad annars kan vara meningen med livet?


Här över gränsen får man vara vem man vill

Det är konstaterat nu. Hjärtat slår i en annan takt när fötterna går på Göteborgska gator. Själen får sin plats och tillåts spreta åt alla håll. Varför jag inte har bosatt mig där? Låt oss säga att jag inte vore nånting utan mina nära och kära ett stenkast bort. Låt oss säga att jag troligtvis skulle förlora mig själv i strömmen förr eller senare.

Jag har hittat nya favoritställen. Jag vet vart jag ska gå när jag vill läsa en bok i fred. Jag vet vart jag ska gå när jag vill prata om livet, sådär ni vet. Jag vet vart jag ska gå när jag behöver vara bara mig och ta ett glas vin (våren 2011, givetvis). Jag vet vart jag ska gå om jag behöver en påminnelse om vem jag en gång var.

Jag har sett så många vackra småbarnsföräldrar bland Hagas gator. Jag tror man blir lite skadad så här mitt i livet. Överallt har jag statuerat exempel på hur jag vill bli. Jag bär med mig bilderna. Plockar med mig storstadstänket och kör över småstadstänket. Jag mår bättre så. Man borde få vara vem man vill.



Bild tillägnad vänner på distans.
Håll till godo för det här händer inte ofta.


Jag har en sak att berätta

Jag har en sak att berätta. Sedan första veckan i försommar-maj har mina rader dansat upp och ned. Liksom speglat mitt välmående. Jag står i skuld till så många. Med den enkla sanningen tänkte jag ge er en förklaring. Jag är gravid.

Jag ville bli en relativt ung förälder. Jag känner definitivt inte att jag går miste om något. Jag har mål och ambitioner. Jag vet vart jag ska med livet. Jag och min bättre hälft är ett bra team. Vi har båda fantastiska familjer. Så det kan inte bli något annat än underbart.

Vi har fått otroligt fina reaktioner av dem som vet. Jag är oerhört glad för tilliten och er övertygelse om att det här kommer gå utmärkt. Det sägs att vi båda är fantastiska människor. Trots detta är jag en av dem som känner och tänker alldeles för mycket. Så det är lätt att det blir kaos när man står inför det största som någonsin kommer att hända.

Under 3 månader har jag ifrågasatt allt som går att komma över. Jag ville detta inom en snar framtid men ville jag nu? Jag står mitt i begynnelsen av en karriär? Med utmärkta tillfällen att knyta kontakter? Tänk om vi? Tänk om jag? Fan. Jag läste något om graviditetsdepressioner och det kändes bekant. Men jag mår väldigt bra nu. Jag släppte allt när bägaren rann över och började le åt livets alla vändningar. Ingenting blir någonsin som man planerar. Så låt oss göra det bästa av situationen just nu. Det här är faktiskt otroligt vackert.

Jag har nog aldrig känt mig själv så bra som nu. Jag har tagit mig tid att fundera över den kommande tiden. Vad jag vill. Hur jag vill göra. Hur vi ska göra. Jag har märkt att föräldraskap är en känslig debatt. Det finns så många som vill ta en ner på jorden innan livet med barn ens har kickat igång. Jag är otroligt bestämd med att göra det här på mitt sätt. Vi är otroligt bestämda med att göra det här på vårat sätt. Ni vet att jag inte är gjord för att leva enligt regel. Så länge jag är av den sorten kommer jag att ställa mig utanför borden och måsten och följa hjärtat.

Jag har visioner redan nu men dem behåller jag ett tag till. Det är svårt att förutse hur livet kommer att se ut. Så den punkten har jag låtit bli. Allting är trots allt föränderligt. Jag vet bara att jag har otroligt mycket framför mig redan nu med livet, studier och fototavlor. Rätt som det är sätter värkarna igång och jag inser att "just det, jag skulle ju ha barn också". Det jag vill säga är att jag inte kommer att förändra livet för att jag får barn. Jag kommer bara att komplettera livet. Det är trots allt det här livet handlar om. För mig.

Jag har varit på ultraljud idag. Det var det häftigaste och mest fantastiska jag varit med om. Jag har sett ett fladdrande hjärta, vinkande fingrar och en profil som fick mitt eget hjärta att fladdra till en extra gång. För första gången känns det verkligt. Och faktiskt rätt obeskrivligt.

Ps.
1) Nej, jag kommer inte att mammablogga. Det har jag fel person för.
2) Kära socionomvänner, kommande terminer blir lite speciella och ni förblir fantastiska.
3) Jag ska ingenstans.


Nyare inlägg
RSS 2.0