Mitt liv är tåg och båt och bil
Utkast: Nov. 21, 2010
Ibland slås jag av tanken att jag måste komma på vem jag är och vad jag sysslar med. Mina läsare har dubblats sen jag berättade om det lilla hjärtat i magen. Jag vet att det förväntas text och foto om både mående och bebisplanering. Men hela tiden får jag påminna mig om att det där inte är jag. Istället söker jag konstnärliga käftsmällar och gör tappra försök att legalisera djupet, att det är okej att vara ett bottenlöst yrväder, även i en familjeidyll. Ni får så gärna följa med på tåget men se upp för det går över många spår.
Sådär lät det igårkväll efter några Winnerbäckska rader blandat med kunskap från diverse taggbuskar jag ännu inte lärt mig namnen på. Nu har jag landat i skolans café med min finaste lakej. Här inväntar vi inspiration och bättre tider för att ta tag i vad vi har framför oss. Två tekoppar står på bordet för oss som vill komma fram till andra sidan drömmen. Mini lever gott i magen. Allt är precis som det ska.
Jag tycker du håller en bra balans - jag föredrar "djupare" texter än mammabloggar. Tycker du ska köra på i det racet som din blogg va innan, men visst gör det inget att även minis ankomst sätter spår i bloggen. Om du förstår vad jag menar?
Jag läste här långt innan jag fick reda på att mina fanns i din mage. Kan tänka att det är en helt otroligt omvälvande och härlig tid att gå igenom och jag är glad att du och mini mår bra.
Blir så glad över det du skriver, för jag känner lite likadant inför familjelivet.. Och jag tycker absolut att det är ok att vara ett bottenlöst yrväder även om man har familj. Man måste ju få vara den man är och inte någon som man kanske "förväntas" vara bara för att man är i vissa skeden av livet. Fortsätt va som du är, du verkar vara en otroligt fin person.
Jag är glad att du håller kvar vid hur du är och endast påminner oss om mini och visar din vackra mage då och då. Kram
Jag tänker följa med, oavsett hur många spår det än är och oavsett vart spåren än tar oss :)
Jag läser din blogg, med eller utan bebis. Du skriver så bra, dina texter berör verkligen! Och fina bilder på det!
Sluta aldrig att vara den du är Linda. Du är fantastisk och jag är glad över att du fortsätter på ditt spår, att sedan mini gör avtryck i bloggen är bara mysigt. Men sluta aldrig med det du gör bäst, inspirera andra människor genom dina fantastiska ordflätor. Du har mig vid första meningen, varje gång. You know it!
Kärlek
sv: Tack vad gullig du är, verkligen.
Kör på din grej, det finns hundra andra mamma-bloggar som ser exakt likadana ut!
Alltså, åh, du skriver så bra och åhhhh!
Det låter himla bra. Vi kan höras om detta i början på nästa vecka. Känner att jag har alldeles för mycket på gång nu men på söndag kväll är det över. Det är bara roliga saker men det tar ändå musten ur mig på något dumt sätt. ;)
Ha en mysig kväll nu och unna dig något gott efter tentaresultaten! <3
Jag tycker du balanserar ditt skrivande väldigt bra. Man får lära känna dig och dina olika sidor, och det är det roligaste :)
Åh, vad glad jag blir. Tusen tack, fina du!
Fint att allt är bra med dig och mini. Du kör alltid ditt eget race, det är det jag gillar med dig (och mycket annat såklart!). Jag har aldrig riktigt förstått grejen med varför man måste bli någon annan bara för att man har ett liv i magen (klart det sker förändringar, men det liv du levde innan och det som är du, finns ju fortfarande kvar). Du och mini kommer komma långt tillsammans, det är jag säker på!
Puss och kram från Spanien!
Ps, vi har det bra här borta :)
Dina texter är guld!
Jag har läst här sen innan bebistiden och kommer inte att sluta. Du kör ditt och det är det som är så härligt. Typiska mammabloggar skrämmer skiten ur mig, som om bebisen tar över hela deras personlighet?!!
Du är grym och din blogg likaså! Kram
Jättefin bild:)
Äsch, varför skulle man bli någon annan för att man väntar barn? Nej du, fortsätt på ditt spår, mammabloggar är bara löjliga kan jag tycka.. eller inte löjliga kanske, men ja, som att de BARA lever för sina barn och glömmer bort sig själva. Kan inte vara sunt varken för mamma eller barn. kram