Jag har seglat på ett stormande hav
Det är en ganska enkel uppgift att snubbla till ibland. Det blir sådär när man har mitt namn och vill för mycket utan att egentlligen veta hur man ska få runt det. En motsägelsefull men vacker individ påpekade att jag är bra på att fånga ögonblicken. Jag, jag tycker mest att jag bara tar in dem och känner litegrann. Men det kanske räcker så.
Ikväll har jag träffat mina finaste vänner över en fika vid sjön. Det var fantastiskt. Vi är fantastiska. Jag borde kanske ha mer kurage att ringa och prata bort en stund då när det känns som allting rasar. Men jag antar att en rak rygg verkar tryggare ur mitt perspektiv. Ni vet att ni är storslagna.
Någonstans långt bak susar Winnerbäck. "I ditt regn fick jag den kraft jag skulle få" och jag tänker att det aldrig blir i sin ordning för en mysterielös medborgare att gå i mina skor. Men det gör ingenting. Jag har ändå alltid tänkt skriva en egen regelbok. Dagarna som passerar är bara dagar. Ingenting farligt. Jag tror att vi ses igen.
SVAR: Kul att du gillar den :)
Underbart skriver, berörde!Skönt att veta att du haft en underbar dag bland vänner:)Kram
fin bild!:) vad heter textsnittet det är skrivit med på bilden?:P
sv; tack du!:)
ring, bara ring. ;) ♥
vad mysigt med vänner-fika vid snön! sånt önskar man att man gjorde oftare!
Är det jag på bilden?? :)
SV: Tack så mycket! Åhja, hit kommer jag komma tillbaka :)
Yes Smedis, det är du!
all kärlek tillbaks. jag trodde också jag var ensam med dessa tankar. tänk så fel man kan ha. ♥