Jag lever för kicken precis som du
Jag spenderade nyårsafton vid en trygg sida av ett fint dukat långbord. Blandade vänner, nära vänner och random diskussioner. Jag kände mig jätterik många stunder och när klockan slog 12 kramade jag min partner in crime, lovade ett bättre år och lät känslorna explodera i takt med fyrverkerierna. Ibland önskar jag att jag var en sån som inte kände alls.
Jag har haft en hyfsad start på det här året. Jag har städat ut julen och gammalt groll med det. Omvärderat - bland dammtrasor och granbarr. Jag har legat timmar i soffan med en slarvig knut på huvudet - omringad av tända ljus, skissblock och färgpennor.
Det ligger nånting i luften, förutom frosten. Nånting som inte är greppvänligt.
Jag önskar jag kunde förklara. Men. Det som sker, det sker.
Det låter som en bra kväll. Jag hoppas på att få se tillbaka på 2010 som ett toppenår. Ett sådant år behövs nu. Kramkram! :)
All lycka vännen! :)
Vilken fin bild. Hoppas att du får ett bra 2010.
Visst vore det härligt om man inte kunde känna alls. Men vad skulle man lära sig utav det? Hoppas ni får ett bra 2010!
