Om att trivas bäst i öppna landskap
Människors livshistorier är det mest inspirerande jag vet. Idag har jag åkt stan runt och besökt fina människor i deras hem för att höra vad de har att berätta om livet som anhörig till en funktionsnedsatt person. Det sista besöket gjorde mig varm i hjärtat. Och fick mig att vilja vara gammal och nöjd - nu med en gång. Jag vill sitta i en fåtölj framför en brasa, i ett idylliskt hem, omringad av dem jag älskar och känna att jag faktiskt gjort något med livet. För mig själv och andra. Att jag tagit tillvara på varje stund och lärt mig mycket på vägen. Det är nog den tanken som gör mig så förbannat framåtdrivande. Och obekväm med pauser. Varför stanna vid en hållplats när man kan njuta av sikten från öppna landskap i farten och nå målen snabbare? Ställ mig inte i ett led, du får mig aldrig att stå still, jag fungerar inte då. Det är min verklighet.
Kommentarer
Postat av: Fotograf Missjeni
Och dina rader beskriver känslan så starkt att man kan ta på den. Det smittar av sig och jag vill också vara där, det låter så himla mysigt!
Postat av: Mikael
Man behöver inte vara jättegammal för att sitta i en fotölj omringad av nära och kära och känna att man faktist gjort något med livet. Bara så du vet :)
Trackback
