2010.08.23
Jag har varit i blomsterbutiken idag. Det var med kvalmig luft i bröstet som jag beställde blommor till din begravning. Det pratades om dig när jag klev in. Ibland känns bygden skrämmande liten. Eller så är det du som är fantastiskt stor.
Med en filt och en kopp rött te ligger jag nu i soffan och välkomnar förkylningstider. Jag lyssnade inte på feberilningarna i helgen utan njöt till fullo av att samla ihop mig i storstan. Det gör väl sitt. Idag vill jag ligga i soffan, skissa abstrakt, bläddra i böcker och se på film.
Nånstans där emellan tänkte jag försöka dra mig bort från kanten. Detta eviga balanserande. Je nage en eau trouble. Kanske är det som någon sa. Att det finns saker får man lära sig att leva med. Fast jag vill inte tro så. Jag vill tro att det alltid finns möjligheter för att skapa. Om man bara vill.
Tack :)
Du skriver så vackert! Låter som en toppendag!
Sv: Ja, det var nog allt lite tur och tacksamhet över att ha en pappa som jobbar med skog - då vet han var superställena är :-)
Ja det gör ju verkligen det :)
Fan så skönt! Allt bra med dig?
min förkylning har inte heller släppt men jag är inte mer sjuk än bara lite snuvig som tur är. krya på nu!
fika idag låter ju inte fel. vilken tid har ni planerat? :)
Åh så vackert.. så mysigt.
Herregud vad fint du skriver, Linda. Och dina foton är underbara som vanligt.
du är så himla duktig! både på att fota och på att skriva. fint fint fint
Jättefin blogg:)))
det är ett himla fint ljus i bilden.
